Gabriel Faurés Requiem är nu avslutat.

Det är med blandade känslor faktiskt. Men nu börjar vi om på en ny kula. Och snacka om att vi är taggade efter kvällens prestation. Vi var helt underbara!


Samtal som fördes klockan två inatt (!):
Känner att telefonen vibrerar, trycker på svar men säger inget då bakgrunden bara är ett sorl av röster, tittar sen på klockan och utbrister:
-seriöst, klockan två på natten?
-hej stina! (alldeles för glad människa i andra änden)
mumlar något.
-vad gör du? eller ja dum fråga . .
-kan man säga . . . seriöst klockan två på natten?
-ja jag har varit ute med lite polare och är på väg hem nu så tänkte ringa. hur är det?
-seriöst klockan två på natten?
massa mummel och skrik i bakgrunden.
-snälla kan du inte ringa imorgon istället om du kommer ihåg det?
-ja vi hörs imorgon istället . .
här försöker också människan i andra änden, säga puss o sov gott men det enda han får är - -
KLICK!


-seriöst, klockan två på natten? jag måste börja stänga av telefonen . . .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback