modigt.
Nån mer än jag som är så?
I alla fall ringde jag äntligen till mödravården idag för att förnya mitt recept på piller, det tog cirkus fem minuter med alla frågor och så och sen bara tack och hej. .och det har jag gått och grämt mig över i en vecka . .men men nu är det gjort i alla fall. Ska ner dit och kolla blodtrycket imorgon och sen gå igenom lite inför den stundande cellprovskontrollen i höst . .. urk, ska nog börja gräma mig för den istället . . .som Malin sa, det är det skriftliga beviset på att man börjar bli gammal :)
(Fast mitt bevis var nog när sköterskan frågade hur länge jag ätit mina piller och jag inte kunde räkna ner . hahaha. .det var ju aplänge sen jue.)
Hade en jättetrevlig kväll med Malin igår, först satt vi på fiket och snackade lite sen följde hon med mig hem en stund för lite soffhäng. . .hon ska köpa mitt köksbord :) (kompispris) så redan nästa vecka åker det upp till Linköping :) så inga middagsbjudningar efter det :)
Johanna vi får ta igen det i sommar! :P
Nej nu skriker magen efter frukost!
byebye
Mhm! Och varje gång inser man att det inte var så farligt, fast man tänkt så mycket på det... ;)
sv: haha! mina två byten är ju ingenting då mot din norgeresa. ;) Vad sitter jag och klagar på, liksom? xD
Men det går ganska fort, jag har ju "redan" åkt förbi Norrköping. Jag har sett en film redan, får väl sätta på nästa nu. Hinner nog se några stycken innan jag är framme! :) haha
Jag är likadan. Har supersvårt för att prata i telefonen. Går igenom i huvudet, om och om igen, vad jag ska säga. Och jag har ännu svårare för att ringa om någon står intill. På jobbet händer det att jag måste ringa runt - och står någon personal i samma rum kan jag inte ringa. Det är alltid ett 20tal personer inne och jobbar - så tänk dig hur svårt det är att få vara ensam vid telefonen. Ibland får jag ta jobbmobilen och låsa ut mig på nån balkong och ringa mina samtal :P